Möt
bonden som bytte ut hela sin produktiva mjölkkobesättning mot
en för Sverige alldeles ny köttkoras. "Det är ett framtidsprojekt"
berättar makarna Eskil och Ing-Mari Abrahamsson. I den öppna
ladugården går fyra renrasiga tjurar blandat med korsningar.
De tillhör en godmodig ras med välformad muskulatur och distinkt
utseende. Den kallas Chianina.
Tjurarna
är ljusa, nästan vita i färgen med kraftig kropp och ring
i nosen. Bonden Eskil Abrahamsson rör sig obehindrat i flocken. Han
kliar tjuren Nero i nacken och bakom honom buffar en annan tjur kärleksfullt
på Eskil. Det märks att han är god vän med sina djur.
Den sedvanliga lukten av ko och gödsel känns inte, kanske för
att kylan ligger som ett dis över gården.
- Ringen de har i näsan är för framtiden, berättar
Eskil. Än så länge är de små och lätthanterliga.
Eskil
Abrahamsson är uppväxt på gården Geddeknippeln,
strax utanför Uddevalla. Av de fyra syskonen blev det Eskil som stannade
kvar och tog över gården. Han tycker det är på både
gott och ont.
- Man vet helt klart var saker och ting finns! säger Eskil. Jag ångrar
mig inte, jag trivs bra. Men det kanske hade varit bra att komma ut lite.
Geddeknippeln har blivit samlingspunkt för hela familjen. Sin hustru
Ing-Mari träffade Eskil på en dans.
- Vi möttes i en hambo, ler Ing-Mari vid minnet och ser kärleksfullt
på sin man. Ing-Mari arbetade som lågstadielärare och
gick ner till halvtid efter giftermålet med Eskil. Hennes vänner
hade sina funderingar när hon skulle flytta ut på landet och
gifta sig med en bonde. Hon var infödd stadsflicka och som lärare
van vid långa sommarlov.
- Men därav blev intet, inskjuter Eskil. Tillsammans har paret fått
tre barn, alla vuxna nu och med egna inriktningar på livet. Anders
25 är civilekonom, Eva, 23 år systemvetare och den yngsta,
20 åriga Karin, läser vid universitetet. De kan alla hjälpa
till på gården vid behov.
Karin
och Eskil bjuder på the i det före detta mjölkrummet.
Bakom en stängd dörr hörs djurens råmande. När
Eskil tog över gården 1975 fanns det ett 20-tal kor.
- Vi hade precis gått över till låglandsboskap, berättar
han. Innan dess hade man haft röda SRB, svart rödbrokig boskap.
Eskil byggde ut ladugård, torp och maskinhall. När Eskils far
levde var han positiv till förändringar.
- Din pappa var ovanlig, fyller Ing-Mari i. Det enda hans sa var: Bort
med gammalt skräp, in med nyheter, bara det finns pengar. Han var
för det nya. 80-talet blev den mest lönsamma perioden på
gården. Sista året med mjölkkor fick man över 15
000 liter mjölk. Till Geddeknippelns gård kom busslaster med
studiebesökare. Gården var en av Sveriges mest välmjölkande
gårdar och 1981 byggdes stallet ut från 26 till 54 mjölkkor.
Avelsintresserad
Det var efter en kurs om inseminering som Eskil på allvar blev intresserad
av avel. 1984 köptes kor av rasen Holstein in, dels som sperma för
inseminering, dels som kalvar. När makarna hade mjölkkor måste
de mjölkas tre gånger om dagen, första gången 06.00
på morgonen och sista gången 21.00.
- Vi hade två anställda då, berättar Ing-Mari. Det
är svårt att få tag på personal. Ungdomarna är
inte så frestade av arbetstiderna, man får bättre betalt,
semester och ledighet på alla helger och rena kläder på
andra jobb. Eskil säger att lönsamheten var god på mjölkproduktionen.
Varför bytte de då ut hela mjölkbesättningen mot
köttraser?
- Det var många små anledningar, säger Eskil. Det är
en relativt liten gård vi har, 22 hektar. Det är rätt
mycket sidoarrende och vi insåg att vi måste bygga lösdrift
om vi skulle kunna hålla på, det är en rätt stor
investering. Då måste man bygga för minst 60 kor. Det
skulle ha kostat Abrahamssons tre till fyra miljoner att bygga om och
barnen hade ändå inget intresse av mjölkning. Vid millenniumskiftet
såldes så hela mjölkbesättningen.
Ett halvt år stod ladugården tom i väntan på nya
djur, därefter började Eskil och Ing-Mari att köpa in köttraskalvar.
Det blev olika raser som Charolais, Hereford, Limousine och Angus. På
Internet upptäckte makarna rasen Chianina.
- Det är moderna tider, vi hittade Chianina på nätet,
berättar Ing-Mari. Rasen köptes både som embryon och som
sperma. Sperman blir 50 procentig Chianina, embryona är renrasiga,
befruktade ägg som kan insemineras i vilken ko som helst. Makarna
vill nu se hur Chianina blir när den korsas med de olika raser som
finns på gården.
-
Chianina är en bra korsningsras. De ger extrem tillväxt, säger
Eskil. Av de första befruktningarna med Chianina blev samtliga tjurar.
Naturligtvis hade Eskil och Ing-Mari önskat att alla blivit kvigor,
de hade kunnat användas för att avla vidare med. Fyra renrasiga
tjurar av rasen Chianina finns nu på gården och åtta
korsningstjurar. De fyra renrasiga ska sparas och korsningstjurarna går
till slakt.
Det ska vara en italienare
I stallet går nu tjurarna med de Italienklingande namnen Nero, Nante,
Neve och Nobel med de andra djuren. Att namnen börjar på samma
bokstav är ingen händelse. Alla olika rasföreningar har
bestämt att respektive ras namn alltid skall börja på
samma bokstav ett visst år. Det följer alfabetet, med undantag
för de svenska bokstäverna å, ä och ö samt x.
År 2001 skulle Chianinarasen döpas till namn på "N",
året därefter namn på "O" och så vidare. På
det sättet behöver man inte fundera över åldern på
djuret. Alla märks också med nummer i örat enligt svenska
regler. På
sommaren går djuren fritt ute, också i ladugården.
- De här tjurarna går ihop i en grupp sedan de är små,
berättar Ing-Mari och Eskil. Rangordning är klar sedan födseln,
därför kan tjurarna gå fritt ihop. På gården
odlar man all eget spannmå
l
som havre och vetekorn samt gräs för ensilage och lite hö.
I januari är det kalvningsdags. Då väntar cirka 45 kor
kalvar under en period av tre månader.
- Då blir det tufft! Säger Ing-Marie.
- Det är bra att kalvarna föds tidigt på året, tycker
makarna. Då kan man "prata" in sig i god tid. Ing-Marie ler.
- När de är födda i januari släpps de inte ut förrän
maj. Då har de varit runt fötterna på oss och man kan
klia dom. När de kommer ut på bete har man gott av det. Man
ska ha tama djur.
Försäkring
Eskil säger om försäkringar att gården har en "katastrofförsäkring,
varken mer eller mindre". Det finns en lantbruksförsäkring hos
Länsförsäkringar och djurförsäkring hos Agria.
- Det är mest praktiskt att ha djurförsäkring där
man har sin lantbruksförsäkring, tycker Eskil. Det är bra
att ha samma ombud som sköter alltihopa.
Det
finns inte mycket tid till fritidintressen på en gård. Makarna
brukar tillbringa eventuell ledig tid genom att besök olika mässor
i Europa som kombinerade semester och studieresor.
- Vi kan åka i lugn och ro, barnen hjälper oss.
-
Chianina är ett framtidsprojekt. Lönsamheten ligger några
år framåt i tiden. Makarna Abrahamsson ser tillgivet på
varandra.
- Det är klart det finns dagar när man tvivlar, men så
kommer det en liten kalvebark skuttande emot en, eller när man skördat,
eller när allt är inne på hösten, regnet faller och
korna står tryggt inne och mumsar på sitt ensilage, då
känns det görbra!
Fakta:
Chianinarasen hör förmodligen till en av de äldsta koraserna
genom tiderna. Chianinan hyllades av poeter och stod förebild för
romanska skulpturer. Från början härstammar rasen från
västra centrala delarna av Italien. Sorten varierar i storlek och
typ mellan de olika regionerna. Främst finns den representerad i
Arezzo och Siena. Namnet kommer från Chianinadalen i provinsen Toscana,
Italien. Från början användes Chianinan som dragdjur innan
man upptäckte dess goda avelsegenskaper för kött. Genom
sin roll som dragare producerades en mycket stor koras med lagom långa
ben, bra rörelser och tung muskulatur. Ett bra humör eftersöktes
också hos dragare. Amerikanska soldater stationerade i Italien under
Andra världskriget upptäckte Chianinan och rasen introducerades
1971 i USA.
Karaktär:
Fullblodiga Chianina har kort hår och färgen varierar mellan
vit till stålgrå. Tjurarna är ofta mörkare framtill.
Båda könen har svart pigmenterat skinn. De korta hornen kurvar
sig framåt och är vanligtvis svarta hos yngre djur och ljusnar
med start vid basen, när djuret mognar. De mest karakteristiska dragen
hos Chianinan är den välformade muskulaturen. Nackpartiet, rygg
och bakdel är välformade. Benen är längre än
de flesta andra koraser och kroppen är inte proportionerlig då
vissa raser har kortare ben. Huvudena är långa och raka och
ger rasen ett distinkt utseende. Tjurarna ger en enastående tillväxt.
Korna har ofta små juver och utmärker sig inte för sin
mjölkproduktion.
Text&Foto Boel Ferm
BILDTEXTFÖRSLAG:
* Korasen Chianina
härstammar från etruskisk tid, 400 före Kristus. Kon finns
avbildad på gamla muralmålningar.
* Makarna Eskil och Ing-Mari Abrahamsson Eskil och Ing-Marie har god kontakt
med sina djur. De småpratar med dem, kliar dem och säger deras
namn.
* Med etruskisk profil, tjuren Nero i kvällsljus
TILLBAKA>>> START>>>